Depression

Depression

Det finns många olika diagnoser för depression, och skillnaderna ligger framför allt i hur svåra symtomen är, hur länge man har haft besvären och ibland också vad som har utlöst depressionen.

Egentlig depression

Detta är den kanske allvarligaste formen av depression, åtminstone om man räknar antal symtom och hur svåra symtomen är - men även inom denna grupp kan det variera en hel del mellan individer. För att bli diagnostiserad till att lida av egentlig depression skall man ha minst 5 av följande symtom (varav ett ska vara nedstämdhet eller minskat intresse/glädje):

  • Stark nedstämdhet (eller irritation) mest hela dagen.
  • Tydligt minskat intresse för eller minskad glädje av de flesta aktiviteter.
  • Mer än 5% viktnedgång eller viktuppgång under en månad (utan att ha strävat efter detta) - eller dålig aptit eller ökad aptit så gott som varje dag.
  • Sömnlöshet eller extrem sömnighet och trötthet.
  • Rastlöshet eller tröghet.
  • Trötthet eller minskad energi.
  • Känsla av värdelöshet eller skuld.
  • Minskad förmåga att tänka och koncentrera sig, svårigheter att fatta beslut.
  • Återkommande tankar om döden och tankar på självmord.

Dystymi

Dystymi är en "lindrigare" depression på så vis att man inte är lika djupt nedstämd och inte har lika många symtom. Däremot är det en depression som varar längre - och man skall ha haft nedstämdheten under mer än två år för att det ska diagnostiseras som dystymi. Att symtomen är långvariga innebär att de ofta också är mera svårbehandlade.

Ospecificerad depression

Det här är egentligen en forskningsdiagnos, och betyder oftast att personen inte uppfyller alla tecken på egentlig depression eller dystymi. Det kan t ex vara så att personen endast har fyra av symtomen som krävs för egentlig depression, eller att han/hon haft problemet under för kort tid för att det ska räknas till dystymi.

Manodepression eller bipolär sjukdom

Bipolärt syndrom innebär att man har humörsvängningar som pendlar från överdriven upprymdhet och omdömeslös överaktivitet till djup depression. Framför allt under det maniska tillståndet kan den sjuke vara i det man kallar psykos. Det betyder att man förlorat verklighetsuppfattningen, och kan drabbas av hallucinationer eller vanföreställningar.

Perioderna av mani och depression kan gå i varandra, och det är vanligt att en manisk period avslutas med depression eller tvärtom. Till skillnad från egentlig depression drabbas män lika ofta som kvinnor av manodepressivitet. Sjukdomen har starka ärftliga inslag, är livslång och behandlas i första hand med medicin.